Hälsoeffekter vid ”måttligt” drickande

Stora mängder alkoholmedför tveklöst risk för skador på vår kropp och hjärna. Men hur är effekterna vid ett ”måttligt” alkoholintag?

Litteratur sammanställd forskning påvisar inga uppenbara skadeeffekter på hjärta och kärl vid låg konsumtion av alkohol, tvärtom så visar många studier positiva effekter framför allt för hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Den mest vedertagna förklaringen till alkoholens skyddande effekter är alkoholens blodförtunnande inverkan som ökar det goda kolesterolet HDL vilket i sin tur kan leda till minskad risk för blodproppar och hjärt- och kärlsjukdomar

I en metaanalys som publicerades 2000 fann man ett starkt och samstämmigt stöd för en koppling mellan måttligt alkoholintag och högre koncentrationer av HDL-kolesterol och samtidigt lägre koncentrationer av det dåliga LDL kolesterolet samt fibrinogen som är ett viktigt led i koagulationsprocessen (trögflytande blod). Man räknade ut att risken för hjärtinfarkt teoretiskt skulle minska med cirka 25 procent vid ett intag av 30 g alkohol per dag, men noterade samtidigt att det fanns få studier på kvinnor

Alkoholens skyddande effekt uppnås dock enbart vid mycket låg konsumtion, som mest ett knappt standardglas med vin om dagen. Detta gäller främst för män i 70-årsåldern och ungefär ett halvt glas för kvinnor i samma ålder. All konsumtion över dessa nivåer leder till ökade hälsorisker istället för hälsoeffekter. Personer under 40 år gör inga hälsovinster över huvud taget av alkohol. 

Referenser

British Medical Association. Alcohol: Guidelines on sensible drinking, London 1995 2. National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism. Alcohol alert No. 16 PH 315, 1992Moskowitz H, Fiorentino D. A Review of the Literature on the Effects of Low Doses of Alcohol on Driving Related Skills. Springfield VA; U.S. Department of Transportation, National Highway Traffic Safety Administration: Pub. No. DOT HS–809–028; 2000. 

Cherpitel CJ. Alcohol and injuries: a review of international emergency room studies. Addiction 1993; 88: 923–937. 

Cherpitel CJ. Regional differences in alcohol and fatal injury: a comparison of data from two county coroners. Journal of Studies on Alcohol 1996; 57: 244–248. 

Treno AJ, Gruenewald PJ, Ponicki WR. The contribution of drinking patterns to the relative risk of injury in six communities: a selfreport based probability approach. Journal of Studies on Alcohol 1997; 58: 372–381. 

Dela vidare:

Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn