Att tänka på om du vill bli en PT

Artiklar, Blogg / Kostrådgivare, Personlig tränare / Permalink / 0
 

Om du läser artiklarna och inläggen på min sida så har du antingen varit intresserad av att använda en PT, bli en PT eller har ett allmänt intresse för träning och kostvetenskap. Så därför går vi igenom i den här artikeln vad man bör tänka på om man vill bli en PT. Det är även viktigt att veta om du någonsin tänker anlita en personlig tränare, eftersom det är bra att veta exakt vad du ska förvänta dig.

Ta utbildning seriöst

Att bli en PT är inget man blir över en natt. Du måste ha en ordentlig utbildning och det är inte bara för att du ska kunna kalla dig för en personlig tränare. När man talar om dåliga tränare, handlar det oftast just om att de inte besitter rätt kunskap och därför tränar sina kunder fel. Det är därför otroligt viktigt att man tar en lång och seriös utbildning. Gärna ska denna också vara lärarledd.

Lär dig genom att göra

Det är enkelt att läsa böcker om kunskapen och teorin bakom att vara en PT. Du hittar enkelt genom Youtube eller bibliotek massvis med kunskap om hur man ska bete sig, vad man behöver veta och så vidare. Men utan praktisk kunskap, är all den kunskapen värdelös.

Det är därför viktigt att du får praktisk träning. Så när du väljer en utbildning bör du alltid se till att du får praktik. För att få en ännu bättre utbildning ska denna praktik också vara lärarledd, på så vis får du feedback och kan lättare lära dig från dina misstag.

 

Förstå det ekonomiska

Det är en självklarhet, för de flesta, att man idag som personlig tränare måste veta mer än bara träning. Man bör förstå hur kost fungerar och även det psykiska runt en livsstilsförändring. Men även den ekonomiska aspekten är viktig. Det här ska trots allt vara ditt jobb, så du måste hitta kunder. Att marknadsföra sig är bland det viktigaste du kan göra. Att föregå med ett gott exempel är otroligt viktigt när man ska marknadsföra sig som PT.

Använd sociala medier

Som tränare arbetar du antingen som egenföretagare eller genom ett företag. Om du arbetar självständigt så måste du marknadsföra dig ordentligt, vilket lättas görs genom sociala medier. Sidor som LinkedIn är otroligt användbara här, eftersom du då kan både presentera dig själv och ditt arbete, ungefär som ett digitalt CV.

Som tränare är det bra att vara personlig, till en viss del. Det är ändå bra att du jämför din egen profil med ett större och etablerat företag, främst för inspiration. Om du jämför din egen LinkedIn-profil med ett företag som Mr Green, märker du såklart en del skillnader. Men det sätt som de presenterar sitt företag på, deras vision och vad de jobbar med är ändå ett bra exempel på vad din profil måste innehålla.

Du kommer såklart inte ha en lista över anställda som de har, eftersom du är en egenföretagare. Men att presentera din egna vision, varför du valt yrket och vad du kan erbjuda dina framtida kunder är ett ypperligt sätt att locka nya kunder till dig.

Det finns såklart mycket annat du kan göra. Du kan till exempel driva en blogg eller hemsida där du erbjuder dina tjänster. Det finns också mycket annat viktigt man bör tänka på innan man ger sig in i branschen, allt från viktiga tips till saker man bör tänka på innan man ansöker om en utbildning inom yrket.

Lycka till! 

Hur man motverkar en överbelastningsskada

Artiklar, Blogg / Överbelastningsskador / Permalink / 0

 


I Sverige ökar antalet idrottsrelaterade skador och varje år är det över 100 000 personer som söker sig till akuten för att få hjälp med något problem som uppstått på grund av idrott. Tränar man ofta löper man naturligtvis också en större risk för att få en idrottsskada än om man inte tränar, men eftersom fördelarna med att träna är större än den risken är det ingenting man ska använda som ursäkt för att inte motionera. Istället behöver man veta hur man ska återhämta sig på bästa sätt om man drabbas av en skada. Tar man hand om kroppen på rätt sätt efter att något har gått sönder eller blivit skadat är chansen stor att man inte får några bestående men. 

Om man drabbas av en idrottsskada delas dessa i huvudsak in i två olika kategorier; akuta skador och överbelastningsskador. En akut skada är något som inträffar plötsligt och oförutsett, och som man kan härleda till en specifik händelse. Det kan till exempel vara att man stiger snett på löpbandet och stukar foten. Akuta skador behandlar man på ett annat sätt än överbelastningsskador, och läkningstiden varierar beroende på skadans art. 
  

 
Överbelastningsskador är svåra att förutse eftersom de uppkommer när kroppen blivit belastad för hårt under en längre tid. Det gör att den här typen av skador också kan vara mer svårbehandlade än akuta skador. Överbelastningsskador är något som många proffsidrottare drabbas av, men även som vanlig motionär löper man en risk att drabbas om man inte tränar på rätt sätt. Ser man till idrott på elitnivå är det vanligt med den här typen av skador bland annat inom tennis eftersom spelare kan drabbas av förslitningsskador bland annat i axlar och armar på grund av de något monotona rörelserna. Det finns flera professionella spelare som har skadats inom tennis och det har påverkat deras odds inför framtida turneringar. Ett exempel är Andy Murray  som drog på sig en höftskada sommaren 2017 och först efter ett helt år av vila ser det ut som att han kan vara på väg tillbaka. 


För att inte behöva vila lika länga som Murray blev tvungen att göra ska man försöka arbeta upp flexibiliteten igen, om skadan man fått orsakar en begränsad rörlighet. Det finns flera olika behandlingsformer som kan vara hjälpsamma. Bland annat finns det duktiga fysioterapeuter, massörer och kiropraktorer som kan behandla skadan. Även fast man inte idrottar på elitnivå gäller samma förfarande, det vill säga att man behöver hjälp av någon som vet vad de pratar om när man överbelastat kroppen. Man ska aldrig försöka behandla sig själv eftersom det kan göra mer skada än nytta.

 

 

Det finns några saker man ska tänka på för att undvika skador till följd av överbelastning, bland dessa finns följande tips:

  • Basera din träningsnivå på ålder, kondition och erfarenhet.
  • Det är viktigt att värma upp ordentligt inför ett tungt träningspass så att musklerna hinner bli varma.
  • Var noga med att träna upp din flexibilitet och satsa inte bara på att bygga muskler.
  • Om det gör ont när du tränar - ta det lugnare och lyssna till kroppens behov. Om du fortsätter träna när det gör ont är risken större för att du kommer bli skadad.
  • Sist, men inte minst; Om du inte vet hur du ska anpassa ditt träningsprogram efter din nivå, ta kontakt med en kunnig PT som kan hjälpa dig utforma ett program som passar just dig. 
 
 

Dopamin och solljus

Blogg / dopamin, dvitamin, solljus / Permalink / 0
.
 
Solen gör oss inte bara piggare utan vi mår också ett par hästlängder bättre på köpet.. och förklaringen till varför solen ger oss energi och livslust beror på UV-strålarna från solen som fungerar som naturens eget lyckopiller för människan och väcker våra sätter signalsubstanser i våra hjärnor till liv.

 

När ögats näthinna träffas av dagsljus skickas en signal till hjärnans tallkottkörtel om att stänga av produktionen av sömnhormonet melatonin och istället frisätta signalsubstanserna dopamin och noradrealin som fungerar som hjärnans belöningssystem, vilket sin tur gör oss vaksamma och alerta. Ljus orsakar alltså en ”positiv” stress i kroppen.

Dopamin är nyckeln och ligger bakom allt som vi tycker om att göra. Dopamin behövs för att hjärnans belöningssystem ska fungera och motiverar oss till att gå ut när det är fint väder och hitta på saker som vi gillar att umgås oss med människor som vi tycker om att socialisera oss med, vilket leder till att hjärnan frisätter mer dopamin och vi mår toppen!


Har vi för lågt dopamin försvinner istället livsgnistan och vi blir trötta, mer negativa och många människor går in i till och med in depressioner. Serotoninhöjningen gör också så att vi i allmänhet äter mindre. Vinterns sug efter kolhydrater är helt enkelt en självmedicinering: kolhydrater har visat sig höja halten av serotonin – vilket ger vårt humör en kick.


Vår syn är också central
 för oss och evolutionärt så använde vi förr i tiden våra ögon för att avläsa hotande faror i miljön. Dagsljus frisätter även serotonin i hjärnan vilket ger oss en känsla av mer kontroll och lugn över tillvaron och vi trivs som bäst och känner oss tryggare i ljus än i mörker.

För att bilda dopamin behöver kroppen vitamin B6 och B12 samt mineralerna magnesium och järn. D-vitamin förstärker dopaminet och under det solfattiga vinterhalvåret bör vi som bor i Norden alltid ta extra tillskott av D-vitamin eftersom kroppen bara kan bara lagra D-vitamin några veckorna innan nivåerna börjar sjuka igen.


                             Och med det sagt så gå ut och bara och njut av den svenska sommaren! 
                                                             Förra året var den på en onsdag ;-)

 
Till top