Kokosfett - förbränner kalorier när du vilar

Blogg, Kost / antiinflammatoriskt, kokos, kokosfett, laurinsyra, lct fett, mct fett / Permalink / 0
 
 How Coconut Oil Can Boost Metabolism, Making You Burn More Calories at Rest

 
 
Mättat fett
Kokosfettet är innehåller hög mängd mättat fett som i många år tillbaka haft ett väldigt dåligt rykte, främst pga studier från 80 och 90-talet påvisat hur mättat fett påverkar våra kärl och kolesterolet negativt, och som sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. På senare år har man dock kunnat urskilja olika typer av mättat fett. Kokos innehåller höga mängder av så kallat MCT-fett, som påverkar på metabolismen och fettförbränningen.

 

MCT fett
(Medium Chain Triglycerides) absorberas i magsäcken och tas snabbt upp av tunntarmen, vilket innebär att kroppen inte behöver frigöra galla för att bryta ner kokosfettet. MCT kan alltså omvandlas direkt till energi istället för fettinlagring. Kokosfett har även en termogen (temperatur höjande) effekt, vilket ökar förbränningen på samma sätt som riktigt stark mat.

Förbrännande effekt
Studier visar på att när vi intar kokosfett förbränner vi mer kalorier under de närmsta 24 timmarna. I en studie från 2002 så brände de som tog 1 msk av kokos 39 fler kalorier under loppet av 24 timmar, medan gruppen som tog 2 msk av kokos brände 113 extra kalorier under samma period.



Referenser

Medium- versus long-chain triglycerides for 27 days increases fat oxidation and energy expenditure without resulting in changes in body composition in overweight women. 2003
 
Twenty-four-hour energy expenditure and urinary catecholamines of humans consuming low-to-moderate amounts of medium-chain triglycerides: a dose-response study in a human respiratory chamber. 1996

Journal of Nutrition”; Physiological Effects of MediumChain Triglycerides: Potential Agents in the Prevention of Obesity; Marie-Pierre St-Onge and Peter J. H. Jones; March 2002
 

Muskelminne - existerar eller myt?

Artiklar, Blogg / gym, muskelminne, personlig träning, ptonline, träningsvärk / Permalink / 0
 


Träningsuppehåll >  Är träningen vi lagt ner helt bortkastad och förjäves och vi måste börja om på ruta 1 igen?

Med en mindre träningsfrekvens följer också per automatik en mindre strikt kost, och det dröjer vanligtvis några knappa några veckor innan vi börjar känna skillnad på kroppsformen och det känns som vi tappat allt vad gäller styrka och muskelmassa som vi kämpat och krigat oss timme in och timme ut på gymmet för att uppnå 


Muskelminne
Att vi tappar muskelmassa snabbt när vi inte tränar är ingen nyhet. Men får vi tillbaka musklerna snabbare tack vare träningen som vi lagt ner genom åren för att bygga upp muskelmassan igen?


Styrketräning
 
När vi styrketränar aktiverar vi något som heter satellitceller. Dessa satellitceller går in i muskelcellerna och där ombildas till nya muskelkärnor. Muskelkärnornas uppgift är att försörja musklerna med näring vilket gör att musklerna kan växa. Så desto fler muskelkärnor desto lättare och snabbare kan vi öka i muskelmassa.


Satellitceller
När vi tränar ökar antalet satelitceller, vilket i sin tur möjliggör att vi kan träna år efter år och vi fortsätter att utvecklas styrkemässigt. Satellitceller försvinner alltså inte när vi inte tränar, vilket är den stora nyckeln till vad vi kallar ”muskelminne” . Har vi tränat mycket under lång tid så vi också utvecklat fler satellitceller som i sin tur hjälper oss att snabbare få tillbaka muskelmassan efter ett träningsuppehåll.


Nervssystemet

Den andra faktorn till att vi har nytta av allt slit på gymmet genom åren sitter i vårt nervsystem. Ett välfungerande nervsystem kommer göra att vi kan koordinera det vi repeterat väldigt många gånger, dvs vikterna i detta fall. 


”Det är inte svårt, det är bara nytt”

Ett exempel när vi t ex ska lära oss cykla eller ta körkort. Det känns sinnessjukt svårt att lyckas hålla reda på allt samtidigt som vi ska hålla ordning på balansen och trafiken. Men övning ger färdighet och efter ett ex antal vurpor med cykeln eller kärringstop med bilen så kommer den motoriska svårigheten kännas lika lätt och självklart som att gå eller andas. Även om vi sen skulle ha ett uppehåll från cykeln eller bilkörningen i några år så kommer det troligtvis bara ta ett par minuter innan vi cyklar eller växlar och kopplar lika bra med bilen som vi gjorde innan uppehållet

Allt detta beror på att vi tränat upp vårt nervsystem och på samma sätt funkar vikterna i gymmet som efter ett längre uppehåll kan hantlarna kännas lite instabila dom första repetitionerna men efter några set så känns hantlarna snabbt stabila igen.

 

 Maradona lägger hyfsade frisparkar 15 år efter karriären
 

Summering 
Så även efter en lat semester och byxorna känns svårknäpptare än nångonsin så är det inte hela världen så länge du har motivationen att börja träna igen. Din tidigare träning är absolut inte bortkastad och du kommer snabbare tillbaka till din toppform än vad det tog för dig första gången.

Referenser

Myonuclei acquired by overload exercise precede hypertrophy and are not lost on detraining.Proc Natl Acad Sci U S A. 2010 

 

 

Kalorier in > kalorier ut?

Blogg, Kost / kalorier, kostrådgivning, personligträning, ptonline / Permalink / 0
 
 
Vi räknar mer och mer kalorier men befolkningen samtidigt blir fetare och fetare?



Vad är kalorier?
En kalori är ett mått på den energi som krävs för att höja temperaturen i ett gram vatten med en grad Celsius.
När vi intar mat eller dryck som innehåller kalorier så omvandlas till energi i form av ATP (Adenosintrifosfat) alternativt lagras i våra fettceller för att senare kunna användas som energi
 
 
Kolhydrater 
skiljer sig åt beroende på kolhydratens livsmedel och dess glykemiska index (GI). Exempel kolhydrater med fullkorn har ofta lågt GI, vilket tar längre tid för kroppen att spjälka och brytas ner, vilket ger en långsammare blodsockerhöjning än vad snabba kolhydrater såsom t.ex jasminris eller läsk som har ett väldigt högt GI som istället bryts ner blixt snabbt i magsäcken och tas upp fort i blodet och höjer blodsockret som i sin tur frisätter insulin, som är ett av våra fettinlagrande hormon och kan därmed påverka vikten på sikt


Protein 
Är betydligt kostsammare för kroppen att spjälkas och brytas ner. Ett gram protein innehåller 4 kcal men efter matsmältningen och absorbtionen blir kalorierna ca 3-3.2 kcal kvar totalt per gram. Protein kan inte heller lagras som kolhydrater eller fett utan måste istället omvandlas till glukos i levern eller alternativt omvandlas till fett vid energiöverskott. Därav är det betydligt svårare gå lagra in fett av protein eftersom det kostar mer att bryta ner proteinet, samt så mättar protein betydligt betydligt bättre än fett och kolhydrater sett till mängd energi, vilket beror på proteiner stimulerar hormonet PYY som har effekt på hungerkänslorna.
 
Fett 
kan lagras in direkt som fett beroende på fettkällor och mängd samt vilken dubbelbindning fettkällan har.
Härdade LCT fetter som exempel transfetter lagras lättare in i fettcellerna och stannar där än t.ex kokosfett som består främst av SCT fetter, vilka tas upp direkt i levern och kan användas som bränsle istället för inlagraing. 
 

Summering
Och med det sagt så kvarstår faktum att en kalori är alltid en kalori teoretiskt, men i praktiken blir det två helt skilda saker. Så påståendet att ”kalorier in och kalorier ut = balans” ekvationen fungerar i terorin men dessvärre extremt dåligt i praktiken.
 
 
Referenser 

http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2005-589/at_download/publicationfile

http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa0804748
 
 
 
 
 
Till top