Varför går vissa personer upp i vikt och blir feta?

Blogg, Kost / hormoner, insulin, socker / Permalink / 1
.
Svaret på den frågan är alltid densamma oavsett om du frågar en lekman eller en Personlig tränare eller en läkare -”De är feta för att de är glupska och äter mer kalorier än vad det gör av med. Spring mer och ät mindre är lösningen!”
 

Detta må vara ett faktum, men ett väldigt dåligt svar på frågan och knappast till någon hjälp. Hade svaret varit så enkelt hade väl ingen varit överviktig eller hur?  Eftersom det här är en självklarhet som alla redan känner till men ingen vill vara fet 

Orsak till viktuppgång?
Så vad beror den underliggande orsaken att vissa människor äter mer och går upp i vikt och blir feta medan andra inte gör det? Har det med lathet, för lite kostkunskap, uppväxt, dåliga gener eller med åldern att göra? Eller kan det helt enkelt vara tvärt om? kan det vara så att man blir latare pga av att man börjar gå upp i vikt?

Här börjar det
När vi äter mat och intar kalorier frisätts ett hormon från våra fettceller som kallas ”Leptin” som skickar signaler till hjärnan och talar om när du ätit tillräckligt och att vi är mätta och kan sluta äta. Allt frid och fröjd so far!

Så länge leptinet fungerar som det ska så fungerar mättnadskänslorna perfekt. Problematiken hos överviktiga personer som har mer fettvävnad på kroppen kommer att producera mer av Leptinet eftersom det frisätts från våra fettceller. För mycket av ett hormon leder på sikt till att vi blir på sikt resistenta mot det. I Detta fall leptin > vars uppgift är att dämpa vår hunger.

Men varför fungerade detta för 30 år sedan men inte idag?
Svaret finner du i våra matbutiker där hyllorna står uppradade med ”livsmedel” som är sprängfyllda med socker i mängder av olika former och sockerarter. Helst så dolda som möjligt det är i princip omöjligt att ens veta vad det innehåller, ex:  Sackaros, Glukossirap, Maltos, Fruktos, Glukos, Stärkelsefruktossirap, Melass osv osv.. alla är socker med olika namn

 

Kalorier in – kalorier ut?
Socker i sig är inte särskilt kaloririkt utan innehåller 4 kalorier per gram vilket är densamma som protein. Men det är ganska sällan man här någon säga –”du går upp i vikt för du äter för mycket kött, fisk och ägg” fastän både lax och ägg innehåller tom mer kalorier än vad socker innehåller per gram

Så vad gör sockret med kroppen?
Socker bryts ner blixtsnabbt i mag- & tarmsystemet och höjer blodsockret snabbare än vad kroppen är konstruerad för, vilket kroppen absolut inte tycker om och svarar med att snabbt se till att få ner sockret i blodet igen genom att frisätta hormonet insulin. 

Insulin
Insulinets uppgift är att reglera blodsockret så det inte blir för högt vilket sker genom att insulinet tar upp sockret från blodet och transporterar det till vidare till fettväven där det lagras istället. 
> Socker frisätter insulin > Insulin ombildar socker till fett.

Efter insulinet tagit ner blodsockret blir trötta och slöa eftersom vi har mindre blodsocker tillgängligt
som energi och vi blir snabbt hungriga på snabb energi för att få upp blodsockret igen

 

Insulin och leptin hänger ihop
För mycket insulin leder på sikt till ökad fettlagring vilket i sin tur leder till ökad Leptin frisättning som i sin tur leder till ökad Leptin resistens och vi får problem med aptitregleringen och äter mer och intar mer kalorier än vad vi behöver pga av att våra mättnadshormoner är ur balans

Slutsats
Påståendet att vi går upp i vikt för att vi äter för mycket och rör oss för lite är därför helt korrekt. Problemet är att det i praktiken fungerar precis tvärtom, dvs vi går upp i vikt för att vi inte blir mätta och intar fler kalorier än vi vad vi gör av med, vilket leder till att vi rör oss mindre. 

Det här var en förenklad version hur socker påverkar oss fysiologisk sen finns det såklart många andra faktorer till varför vi går upp i vikt, t ex dålig sömn, stress, hypothereos, stillasittande jobb, dålig fettrik mat osv. 

Jag hoppas det här inlägget klargjorde lite hur socker och snabba kolhydrater påverkar oss hormonellt. Vill ni läsa mer om hur sockerberoende fungerar så kan ni läsa ett tidigare inlägg här

 
Referenser

Pathophysiology of insulin resistance in human disease G. M. Reaven Physiological Reviews Published 1 July 1995 

The Role of Dietary Components in Leptin Resistance. Joseph R. Vasselli Adv Nutr September 2,  2012

Diet-induced swine model with obesity/leptin resistance for the study of metabolic syndrome and type 2 diabetes. Torres-Rovira L1, Astiz S, Caro A, Lopez-Bote C, Ovilo C, Pallares P, Perez-Solana ML, Sanchez-Sanchez R, Gonzalez-Bulnes A. 2012

Dopamin och solljus

Blogg / dopamin, dvitamin, solljus / Permalink / 0
.
 
Solen gör oss inte bara piggare utan vi mår också ett par hästlängder bättre på köpet.. och förklaringen till varför solen ger oss energi och livslust beror på UV-strålarna från solen som fungerar som naturens eget lyckopiller för människan och väcker våra sätter signalsubstanser i våra hjärnor till liv.

 

När ögats näthinna träffas av dagsljus skickas en signal till hjärnans tallkottkörtel om att stänga av produktionen av sömnhormonet melatonin och istället frisätta signalsubstanserna dopamin och noradrealin som fungerar som hjärnans belöningssystem, vilket sin tur gör oss vaksamma och alerta. Ljus orsakar alltså en ”positiv” stress i kroppen.

Dopamin är nyckeln och ligger bakom allt som vi tycker om att göra. Dopamin behövs för att hjärnans belöningssystem ska fungera och motiverar oss till att gå ut när det är fint väder och hitta på saker som vi gillar att umgås oss med människor som vi tycker om att socialisera oss med, vilket leder till att hjärnan frisätter mer dopamin och vi mår toppen!


Har vi för lågt dopamin försvinner istället livsgnistan och vi blir trötta, mer negativa och många människor går in i till och med in depressioner. Serotoninhöjningen gör också så att vi i allmänhet äter mindre. Vinterns sug efter kolhydrater är helt enkelt en självmedicinering: kolhydrater har visat sig höja halten av serotonin – vilket ger vårt humör en kick.


Vår syn är också central
 för oss och evolutionärt så använde vi förr i tiden våra ögon för att avläsa hotande faror i miljön. Dagsljus frisätter även serotonin i hjärnan vilket ger oss en känsla av mer kontroll och lugn över tillvaron och vi trivs som bäst och känner oss tryggare i ljus än i mörker.

För att bilda dopamin behöver kroppen vitamin B6 och B12 samt mineralerna magnesium och järn. D-vitamin förstärker dopaminet och under det solfattiga vinterhalvåret bör vi som bor i Norden alltid ta extra tillskott av D-vitamin eftersom kroppen bara kan bara lagra D-vitamin några veckorna innan nivåerna börjar sjuka igen.


                             Och med det sagt så gå ut och bara och njut av den svenska sommaren! 
                                                             Förra året var den på en onsdag ;-)

 

Hälsoeffekter vid "måttligt" drickande

Blogg, Kost / alkohol / Permalink / 0
 
 Stora mängder alkohol medför tveklöst risk för skador på vår kropp och hjärna. 
Men hur är effekterna vid ett "måttligt" alkoholintag?
 

Litteratur sammanställd forskning påvisar inga uppenbara skadeeffekter på hjärta och kärl vid låg konsumtion av alkohol, tvärtom så visar många studier positiva effekter framför allt för hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Den mest vedertagna förklaringen till alkoholens skyddande effekter är alkoholens blodförtunnande inverkan som ökar det goda kolesterolet HDL vilket i sin tur kan leda till minskad risk för blodproppar och hjärt- och kärlsjukdomar

I en metaanalys som publicerades 2000 fann man ett starkt och samstämmigt stöd för en koppling mellan måttligt alkoholintag och högre koncentrationer av HDL-kolesterol och samtidigt lägre koncentrationer av det dåliga LDL kolesterolet samt fibrinogen som är ett viktigt led i koagulationsprocessen (trögflytande blod). Man räknade ut att risken för hjärtinfarkt teoretiskt skulle minska med cirka 25 procent vid ett intag av 30 g alkohol per dag, men noterade samtidigt att det fanns få studier på kvinnor

Alkoholens skyddande effekt uppnås dock enbart vid mycket låg konsumtion, som mest ett knappt standardglas med vin om dagen. Detta gäller främst för män i 70-årsåldern och ungefär ett halvt glas för kvinnor i samma ålder. All konsumtion över dessa nivåer leder till ökade hälsorisker istället för hälsoeffekter. Personer under 40 år gör inga hälsovinster över huvud taget av alkohol.
 

Referenser

British Medical Association. Alcohol: Guidelines on sensible drinking, London 1995 2. National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism. Alcohol alert No. 16 PH 315, 1992
 
Moskowitz H, Fiorentino D. A Review of the Literature on the Effects of Low Doses of Alcohol on Driving Related Skills. Springfield VA; U.S. Department of Transportation, National Highway Traffic Safety Administration: Pub. No. DOT HS–809–028; 2000.

Cherpitel CJ. Alcohol and injuries: a review of international emergency room studies. Addiction 1993; 88: 923–937.

Cherpitel CJ. Regional differences in alcohol and fatal injury: a comparison of data from two county coroners. Journal of Studies on Alcohol 1996; 57: 244–248.

Treno AJ, Gruenewald PJ, Ponicki WR. The contribution of drinking patterns to the relative risk of injury in six communities: a selfreport based probability approach. Journal of Studies on Alcohol 1997; 58: 372–381.

Till top