Färska VS frysta råvaror

Blogg, Kost / broccoli, bär, fryst, färsk, färska, grönsaker, näring / Permalink / 0


Färska VS Frysta grönsaker
Vad är nyttigast? Sanningen är den att fryst mat innehåller i stort sätt alltid mer näring än vad färska livsmedel gör. Vilket beror på att näringsinnehållet i färska grönsaker börjar försämras från den stund de plockas fram till de äts upp och kan däremellan tappa upp till 45 procent av sin näring innan de når konsumenterna visar en forskningsrapport.


Näringsförlusten hos färska grönsaker beror dels på at näringstillförseln upphör i samma sekund som grönsaken/rotfrukten eller bäret skiljs från kontakten med jorden. När råvaran sedan plockats ska den transporteras vidare och distribueras till matbutikerna vilket kan ta upp till två veckor innan de "färska" grönsakerna handlar i mathyllorna, vilket kan påverka livsmedlet så pass mycket att nära häften av näringen är borta innan du hunnit köpa hem grönsakerna. Näringen försvinner olika mycket beroende på grönsak.


Frysta grönsaker däremot skördas och hanteras när råvaran är på topp näringsmässigt. Genom att därefter frysa grönsakerna och förvara dom mörkt utan något solljus så bevaras de mesta utav näringsämnena upp till en månad efter de skördads. När det gäller rotfrukter så är de inte lika känsliga för näringsförluster och kan behålla näringen under längre tid jämfört med bär och grönsaker

Näringsförlust vid mätning av färska råvaror

Ärtor -45% 
Broccoli -25% 
Blåbär -28% 
Blomkål -25% 
Morötter -10%

Är frysta alltid att föredra före färska?
Ja, så länge du inte äger en trädgård på baksidan av huset som är fullproppad med olika sorters färsta grönsaker så varför inte? Frysta råvaror är i regel billigare och behändigare eftersom eftersom de håller upp till en månad utan att tappa några viktiga näringsämnen. 

 

 

En nypa salt?

Blogg, Kost / blodtryck, salt / Permalink / 1

.

 

Är salt bra? Nödvändigt, dåligt eller farligt?
För ett par veckor sedan antog jag en ny PT klient som berättade att hon blivit skolad av hennes tidigare PT att utesluta allt salt ur kosten. Det där gjorde mig riktigt irriterad hur man som ”PT/kostrådgivare” antar på sig en annans människas hälsa och sedan ger ut ett sådant extremt dåligt och farligt råd. Därav skrev jag ihop det här inlägget till alla som inte har stenkoll på saltets funktioner.


Vad består salt av?
Salt är ett mineral som huvudsakligen består av natriumklorid och är livsnödvändigt för allt djurliv. Salt används idag som främst en smakförstärkare i maten medan förr i början på 1800 -1900 talet var saltet en viktig konserveringsmetod för att maten inte skulle härskna.

Är salt skadligt?
För mycket salt i maten är sedan länge inpräntat hos oss sedan barnsben att salt höjer blodtrycket och är direkt skadligt för hälsan eftersom högt blodtryck kan skada hjärtat ordentligt eftersom det måste arbeta hårdare för att pumpa runt blodet i kroppen under högt tryck. Idag tillsätts salt i stort sätt överallt i all färdiglagad mat vi handlar i matbutikerna, samt när vi äter ute på restaurang så har kocken redan smaksatt med salt för att maten att smaka mer och godare helt enkelt. Problemet när vi inte vet hur mycket vi får i oss är att vi riskerar att få i oss salt i alldeles för stora mängder, vilket leder till att många människor som ofta äter ute får i sig alldeles för mycket salt.


Kan man få i sig för lite salt?
Saltet en livsviktig mineral för oss och för lite salt leder till saltbrist vilket kan få negativa konsekvenser och leda till trötthet, koncentrationssvårigheter, illamående och muskelkramper. Akut saltbrist uppstår oftast vid uttorkning vid väldigt hög värme eller vid fysiskt arbete eller träning där man svettas ut mer vätska än vad man intar vilket leder till att saltet följer med och minskar i kroppen. Akut saltbrist är riktigt farligt då det kan orsaka förvirring, koma och i värsta fall leda till döden (20 % - 20 av 100 patienter)


Behöver vi salta maten?

Ja det behöver vi om vi så länge vi håller oss till bra mat från ”rena” osaltade livsmedel. Personer som däremot ofta äter ute eller äter mycket hel eller halvfabrikat behöver inte tillsätta extra salt eftersom fabriken eller kocken redan tillsatt tillräckligt med salt i maten.

Val av salt
Min rekommendation när det gäller val av salt så kan du skippa bordssaltet helt och hållet om du inte redan gjort det, bordssalt är en raffinerat och innehåller inte särskilt mycket näring. 


Använd istället jodberikat havssalt eller himalayasalt som har en bättre fördelning mellan kalium och natrium och betydligt mer näring i. Glöm inte att saltet ska vara berikat med jod eftersom jodbrist kan leda till försämrad ämnesomsättning pga hormonsjukdomar som hypetyreos och struma (halsknöl)


Hoppas det här inlägget var till någon nytta. Hörs snart igen!


Referenser

Reduced dietary salt for the prevention of cardiovascular disease Rod S Taylor, Kate E Ashton, Tiffany Moxham, Lee Hooper, Shah Ebrahim. Editorial Group: Cochrane Heart Group Published JUL 2011

Kalorier in kalorier ut = 0 ?

Blogg, Kost / fett, kalorier, kokosfett, kolhydrater, omega-3, transfetter, ämnesomsättning / Permalink / 0
.
 


När vi intar kalorier
 
i form av mat eller dryck kommer det omvandlas till energi i form av ATP (Adenosintrifosfat) eller lagras in i våra fettceller för att kunna användas som energi vid ett senare tillfälle. 

Frågan kvarstår än idag...
Spelar det någon roll vilken källa kalorierna kommer ifrån när det gäller att hålla vikten eller är det endast mängden antal kalorier som har betydelse?  


TEF (Thermic Effect of Food) 
innebär energin det går åt för att spjälka maten och tillgodose sig näringen efter man svalt den. Fullvärdigt protein (ex animaliskt kött, fisk, fågel) kostar överlägset mest energi för kroppen att byta ner eftersom det fullvärdiga proteinet måste brytas ner till de 20 olika aminosyror för att kunna arbsorberas och tas upp av kroppen. 1 gram protein innehåller 4 kcal men efter oxidation och matsmältningen blir det ungefär 3-3.2 kcal kvar netto. Så ungefär 20-25% av kalorierna från protein förbrukas innan de ens påbörjat sina huvudfunktioner. Det här innebär en kostsam nedbrytning av protein som därav tar längre tid än andra makronutrienter att spjälkas, vilket gör att protein även mättar längst.

 Fett
Villken typ av fettkälla du intar kommer ha stor inverkan på din förbränning beroende på vilken bindning fettsyran har. T ex omega-3 fetter som är en fleromättad DHA fettsyra som är central för transporten av blodsocker in i muskelcellen och ökar insulinkänsligheten vilket i sin tur stimulerar förbränningen. Kokosfett består av 60-70% av MCT och SCT fettsyror vilka har en termogen effekt vilket höjer kroppstemperaturen vilket i sin tur ökar förbränningen och minskar aptiten.


Transfetter 
Transfettsyror finns i mättde fetter som kött och mjölk. Men dom riktigt dåliga transfetterna bildas vid industriell delvis härdning av fetter och oljor och är i särklass sämsta fettet som går att stoppa i sig. Transfetter är tom så skadliga för oss att kroppen svarar med att gör allt den kan för att transfetterna inte ska följa med blodomloppet upp till hjärnan där det skulle ställa till med ordentlig oreda och göra oss dumma i huvudet kort sagt. Så vad händer då när vi äter transfetter? Jo det skadliga ämenet transporteras istället in i våra fettceller där de kan lagras och ligga latent orsaka minst skada för kroppen. Transfetter kan finnas i friterad mat, ex pommes frites, pajer, piroger, pulversåser, margarin, feta bakelser, chokladbollar, kakor med lång hållbarhet mm.


Kolhydrat VS kolhydrat 
En typ slags kolhydrat från en annan kolhydrat kan skilja sig så mycket att de inte ens förtjänar att kallas samma namn skulle jag vilja påstå.. Ett exempel är kolhydrater som kommer från grönsaker som innehåller en stor andel fibrer. En kolhydrat som består utav fibrer vilka kroppens mag och -tarmsystem inte bryta ner och kommer därför inte heller att ta upp någon energi från de sorters kolhydrater. Vilket i praktiken gör det omöjligt att gå upp i vikt av fiberrika livsmedel eftersom de kostar energi att spjälka samtidigt som vi inte kan absorbera kalorierna. Medan en kolhydrat från t ex jasminris (mycket högt GI) kommer istället spjälkas ner blixt snabbt i magsäcken och skjuta blodsockret i taket vilket kroppen reagerar och måste försvara sig emot genom att frisätta insulin för att få ner blodsockret igen. Insulin har egenskapen att transportera sockret till fettväven, alltså ett fettbildande hormon.

 
 En kalori restrikterad studei där två grupper intagit samma 
kalorimängd under 24 veckor men från olika livsmedel (1)

Ämnesomsättning
Vår ämnesomsättning och fettförbränning är aldrig statiskt utan är dynamisk och regleras hela tiden beroende på hur våra mättnads/hunger och förbränningshormoner hormoner frisätts, samt matens termogena (värmehöjade) effekt kommer också påverkas till stor del av vår livsstil och matintag.

Summering 
Och med det sagt så kvarstår faktum att en kalori är alltid en kalori teoretiskt, men i praktiken blir det två helt skilda saker. Så påståendet att ”kalorier in och kalorier ut = balans” ekvationen fungerar i terorin men dessvärre extremt dåligt i praktiken. 


Referenser

Omega-3 fatty acid receptor mediating potent anti-inflammatory and insulin-sensitizing effects. Cell. 2010.

A Randomized Trial Comparing a Very Low Carbohydrate Diet and a Calorie-Restricted Low Fat Diet on Body Weight and Cardiovascular Risk Factors in Healthy Women. September 23, 2002.

The effects of a low-carbohydrate ketogenic diet and a low-fat diet on mood, hunger, and other self-reported symptoms 2007.

The effect of resistance exercise on the thermic effect of food Denzer, CM; JC Young. September 2003. 

International Journal of Sport Nutrition and Exercise Metabolism 13 (3): 396–402. Retrieved 2010

 

Till top