Gluten

Blogg, Kost / Permalink / 1
 
God jul och mycket gluten skulle man kunna säga! Efter att ha uteslutit gluten helt ur min kost under detta år så fick jag känna på dess direkteffekter som gluten orsakar, faktum är att jag hade svårt att ens hålla mig vaken efter några skivor julvört som är bakat på vetemjöl, så trött och slö blev jag. Jag skulle kunna prata i timmar och dagar om gluten men det skulle ingen orka lyssna på så jag tar det lite kortfattat vad gluten är och vad det gör..
 
Ordet "gluten" kommer från det latinska ordet "lim" och härstammar från samma latinska rot. "Gluten" betyder alltså direkt översatt "lim".
 
Vete, korn och råg innehåller giftiga kemikalier i sig som produceras av växten självt. Dessa vete-gifter är till för att hjälpa och skydda växten med sin egen reproduktion och motståndskraft i sin miljö och överlevnad helt enkelt. Dock på bekostnad av människor och djur som äter av spannmålet.
 
Problematiken med Gluten är dels det höga GI och GL som gluten nästan alltid bär med sig (bröd, mjöl, pasta) som ger en snabb blodsockerstegring och därmed ökad fettinlagring, Men den stora bieffekten av gluten är framförallt dess svårsmälta egenskaper och dess höga "disulfidbindningar" som gluten innehåller som är svåra för vårt tarmsystem att spjälka.
 
 
 Inte ens korna som är vegetarianer kan smälta vete utan risk för allvarliga tarmproblem och leverbesvär och en person som är intolerant (även ovetande) som äter bröd eller pasta på daglig basis har sin tunntarm ständigt belastad med detta slemmiga, inflammatoriska glutenlim riskerar allvarliga vitamin och mineralbrister som resultat.
 
En inflammerad tarm kan därmed förlora sitt näringsupptag och så lite som 0,1 gram av gluten orsaka allvarliga besvär för celiakipatienter som orsaka och påskynda uppkomsten av vissa cancerformer och åldersrelaterade sjukdomar som Alzheimers (demens). 
 
Redan på 90-talet uteslöt Formel 1 förare gluten ur sin kost för att det påverkade deras reaktionsförmåga negativt.
 
Och med sagt så råder jag alla människor att helt utesluta gluten i sin kost för alltid av den anledningen att vi evolutionärt inte hunnit anpassa våra kroppar för dessa spannprodukter och kan därmed riskera en inflammerad "läckande" tarm och försämrat immunförsvar som följd.
 
 
Referenser
Effects on celiac and non-celiac intestinal mucosa and intestinal cell lines ALESSIO FASANO Scandinavian Journal of Gastroenterology, 2006; 41: 408/419 
 
Complete remission of plantar fasciitis with a gluten-free diet: Relationship or just coincidence?
Foot (Edinb). 2014 Jun 26. pii: S0958-2592(14)00062-5.
 

Andning och bålstabilitet

Blogg, Träningsartiklar / Permalink / 0
Det självklaraste vi gör i våra liv från att vi föds tills vi dör är att andas.
Luften vi andas in transporteras till lungorna och via blodbanan för syresätta våra celler. Det unika med andningen är att det sker både automatisk och medvetet via det autonoma nervsystemet i hjärnstammen vilket gör att vi inte behöver tänka på att vi måste andas, men kan även styra vår andning om vi vill, vi kan t ex hyperventilera eller hålla andan precis när vi vill. Andningen sker alltså både automatiskt och viljestyrd.
 
Att kunna andas och använda sin bålstyrka korrekt handlar om aktivera diafragman vars uppgift är att suga in luft till nedre delen av lungorna och tillsammans med diverse bålmuskler skapa ett buktryck som stabiliserar ryggraden och håller den i naturlig position vilket skyddar diskarna från skador i ländryggen. Andningen styr på så sätt vår bålstabilitet och är därför väldigt betydande i träning och tävlingssammanhang.

 Buktrycket skapar även mer kraft i övriga delar av kroppen eftersom bålen stabilserar ryggraden som stabiliserar höftleden som i sin tur stabiliserar knäleden, vilket skapar bättre förutsättningar att utnyttja samtliga kroppsdelar och ett effektivt rörelsemönster.

Tynglyftare är bra exempel på bålstabilitetens betydelse när det gäller att lyfta tunga vikter från golvet upp på raka armar. Om man studerar en tynglyftares andningsmönster strax innan lyftet så ser man tydligt deras andning och anspänningsprocess.

 Naim Süleymanoğlu, född 1967 i Bulgarien, tyngdlyftare som vann sju VM-guld och tre OS-guld.
 
Det är först efter själva inandningen som vi har möjlighet att skapa maximalt buktryck, vilket innebär när vi ska lyfta, pressa eller hålla i något tungt som vi förbereder oss sekunden innan genom andas in innan för att förbereda bukmusklerna med syre som tillsammans kan skapa buktryck.

Andas in -> spänn magmusklerna -> lyft

Buktrycket ska kännas ungefär som samma skyddsmekanism som när vi förberedder oss för att få ett slag i magen, i det ögonblicket då spänner vi automatiskt till magen så hårt vi kan som en reflex för att inte tappa luften av slaget.

Du kan träna upp bukandningen genom att ligga ner rak på rygg och lägga en vikt eller kettlebell på buken och andas med diafragman så vikten rör sig i en lodrätt i nedre delen av magen. När du tömt lungorna med luft vid varje utandning spänner du till magen ungefär som om du skulle förbereda dig på ett slag mot den.

 

Lycka till!


Referenser

Respiratory muscle training in healthy individuals: physiological rationale and implications for exercise performance

The role of proximal dynamic joint stability in the development of exertional medial tibial pain: a prospective studyBr. J. Sports. Med. March 2014

Core Stability Training for Injury PreventionSports Health: A Multidisciplinary Approach November 2013 

Contribution of diaphragmatic power output to exercise-induced diaphragm fatigueM. A. Babcock , D. F. Pegelow J. A. DempseyJournal of Applied PhysiologyPublished 1 May 1995

 

Genetik

Blogg, Träningsartiklar / Permalink / 0
Har alla människor samma förutsättningar?
 
Det hade varit det rättvisaste så klart men det är långt ifrån verkligheten.
Alla kan inte bli lika starka som Magnus Samuelsson eller ha lika bra bollsinne som Zlatan, om det hade varit så hade väldigt många människor varit det. För att komma till yttersta nivån krävs engagemang, talang och rätt genetik.
 
Vår kroppssammansättning är indelade i tre olika kroppstyper
 
Ektomorf används inom träning för att beskriva en person med smal benstomme som har svårt att lägga på sig både muskler och fett, även vid högt kaloriintag.
 
Mesomorf har smal midja, bredare axlar och lätt att bygga muskler utan att lägga på sig fett. Kan ta fördel av att äta mer kolhydrater eftersom dom oftast har hög förbränning.
 
Endomorf har bredare midja och lätt att bygga muskler men också lättare tendens till övervikt. En person med endomorft genuppsättning är oftast en så kallad "slow-oxidizers" och tar fördel av lågkolhydratkost.
 
Och med det sagt så är det bara att gilla läget att vi alla har olika förutsättningar när det gäller både vår fysik och mentala. Det är tyvärr ingenting vi kan påverka hur gärna vi än skulle vilja, men har man ett tydligt mål eller en dröm framför sig men har generna emot sig så får man träna lite smartare och hitta sin rätta diet och satsa på det man har anlag för. Alla kan som sagt inte bli bäst, men vi kan bli väldigt mycket bättre på allt vi gör.'


Referenser
Dr. William Sheldon onhuman personality traits /human physique - somatypes

J.E.L. Carter, Ph.D.
Department of Exercise and Nutritional Sciences San Diego State University
San Diego, CA. 92182-7251. U.S.A. 

Till top